Birger Norman / Minnesmärket

Birger Normansällskapet

 

 

Birger Norman föddes på ångermanländska Svanö, en bruksort mitt i träindustrins Ådalen, som första barnet i en sågverksarbetarfamilj. Han har själv antecknat: "Född den 30 juli 1914. Det var den svarta veckan, veckan då första världskriget bröt ut. Min mor har berättat, hur hon låg och hörde mobiliseringsklockorna ringa." I samma hus som Normans bodde även familjen Söderberg, vars dotter Eira (född 1911) blev ett av offren i Lunde 1931. Sågen på Svanö brann på Normans 16-årsdag 1930. Nedläggningen tvang många till utflyttning, även Norman. Under tonåren varvades realskola med brädgårdsjobb. Han började nu sin skrivarbana, som journalist och sportreporter på tidningen Nya Norrland, och som studieledare inom ABF. Som 19-åring kom han till Wendelsbergs folkhögskola, och inpå 40-talet var han i Stockholm "på väg att få gesällbrev som socionom". Genom Normans jobb som redaktör för Folklig Kultur och senare hos Ehlins förlag kom Stockholm att bli hans bostadsort.

 

Men till "det Ångermanland jag kunde kalla mitt därför att det var min barndoms och ungdoms landskap" har han ofta återvänt i sin diktning. Ett knippe dikter i antologin "Ny lyrik" 1950 föregick debutsamlingen "Sånger vid floden" 1951. Från 1960 var Norman diktare på heltid, och titlarna, fram till ”Vägen längs sjön” 1988, blev åtskilliga. Han skrev i de flesta genrer utom romanen: lyrik, noveller, dramatik, reportage, kommenterande journalistik. Hans regelbundet återkommande ”Vinkelskott” i Metallarbetaren – under 28 år – fick välförtjänt uppmärksamhet i vida kretsar. Birger Norman blev känd dels som finstämd lyriker, dels som kultur- och samhällsdebattör på socialdemokratisk och kristen grund. Erfarenheterna från hembygden och det tidiga 30-talet kom att prägla honom och utgör på många sätt ett tema i hans författarskap. Han kände stark samhörighet med den samhällsklass varifrån han utgått och kanske var han den reformistiska arbetarrörelsens starkaste kulturella röst under flera årtionden. År 1976 kom ”Utanikring”, en diktsamling på ångermanländska. Den exempellösa framgång som den och den efterföljande ”Speleka” rönte bidrog starkt till en återupprättelse för dialekterna som värdefullt språk och litteratur, och blev kanske det som Birger Norman var mest ihågkommen för vid sin bortgång 1995, och än i dag.

 

”Ådalen 31” kom 1968 och blev ett av Normans mest uppskattade verk. År 1971 sattes Normans dramatisering av händelserna, ”Sol, vad vill du mig?”, upp på Dramaten.

 

 

Vill du veta mer?

Bibliografi

 

Erica Lundgren skriver bl a om Birger Normans litterära stil i sin C-uppsats:

Birger Normans Svanö i Norrlandsstadens litterära modernism (2004)

Litteraturvetenskap, Mittuniversitetet i Härnösand

 

Manus till föredrag på ABF Stockholm den 22 november 2010, av Ola Holmgren:

Birger Norman, betraktad av en litteraturvetare

 

 

Minnesmärket Sånger vid floden heter den skulpturgrupp som konstnären Mats de Vahl har skapat i samarbete med Birger Normansällskapet. Det är en plats, ett minnesmärke, där man kan söka Birger Normans närvaro och tankar. Rummet har ett grovt trägolv av kärnfura. Alla detaljer är utförda i stål. Konturerna skissas av fyrkantrör som skapar en inramning till platsen. Fåtöljen och övriga detaljer är också av stål. Plåten som håller bokhyllan är genomskuren med en dikt ur Sånger vid floden som är titeln på Birger Normans debutdiktsamling och som symboliserar hela hans författargärning. Utgångspunkten i hans författarskap fanns kring älven med det liv som utspelades längs stränderna. Folket i kasernerna, fabrikerna och på dansbanorna.

 

Minnesmärket har förverkligats tack vare bidrag från företag, organisationer och privatpersoner. Det är placerat på Svanö alldeles intill Birger Normans födelsehem Kasern 2. Invigningen ägde rum 27 juli 2014 under Birger Normandagen.